Dead or Alive 4

Utveckling av spelupplägg och mekaniker

Dead or Alive 4 byggde vidare på sina föregångare med flera nyckeluppdateringar som förfinade dess tävlingsdjup. Den mest anmärkningsvärda tillägget var Bounce Combo-systemet, som tillät spelare att fortsätta attackera en motståndare som slogs till marken när de studsade upp igen. Detta system, tillsammans med möjligheten att utföra låga och mellersta attacker på liggande motståndare, utökade offensiva valmöjligheter och kombopotential. Karaktärernas rörelselistor uppdaterades också kraftigt från tidigare spel, vilket gav veteraner nya verktyg och förändrade matchningar.

Counter hold-systemet, en seriestapel, skärptes i DOA4. Fönstret för att utföra en lyckad counter blev kortare och svårare, vilket krävde större precision från spelarna. Skadan som orsakades av counters balanserades också om, vilket försköt risk-belöningsdynamiken i den defensiva tekniken. Denna förändring syftade till att göra spelet mindre beroende av holds och främja en mer aggressiv, komboorienterad spelstil.

Banedesignen blev mer interaktiv och farlig. Rörliga hinder kunde skada fighters, även om en väl timingad counter hold kunde undvika träffen. Andra banor hade hinder som fighters kunde slås över, där spelare kunde hoppa över dem eller utföra flygande attacker, vilket lade till ett vertikalt och miljömässigt lager till matcherna. Dessa dynamiska element tvingade spelare att vara medvetna om sin positionering utöver bara sin motståndare.

Den utökade tävlingsrostern

Spelet hade totalt 23 fighters, varav 22 var spelbara. Kärnbesättningen på 13 återvändande inkluderade seriens stöttepelare som Kasumi, Ayane, Ryu Hayabusa, Hayate, Tina Armstrong, Bass Armstrong, Bayman, Brad Wong, Christie, Hitomi, Jann Lee, Leifang och Zack. Flera av dessa karaktärer, inklusive Helena Douglas, var låsta och måste låsas upp av spelaren. Liksom sin föregångare Dead or Alive 3 hade spelet ett relativt lågt antal kostymer för sin besättning, exklusive färgvarianter.

Fyra nya spelbara karaktärer anslöt sig till striden, var och en med distinkta bakgrunder och fightingstilar. Kokoro var en ung japansk maiko som tränade för att bli geisha och praktiserade bajiquan, som gick med i turneringen för att testa sina färdigheter mot sin mors vilja. Eliot, en 16-åring från England, var xingyiquan-lärjungen till Gen Fu, som gick med i turneringen för att bevisa att han var värdig sin mästares undervisning. La Mariposa, en luchadora vars riktiga namn var Lisa, tog med sig en flamboyant brottningsstil till turneringen och dolde sitt förflutna och sin sanna identitet under sin mask.

Som en anmärkningsvärd gästkaraktär inkluderade spelet också Spartan-458, en kvinnlig supersoldat från Halo-universumet som senare fick namnet Nicole, som var en låsbar karaktär och inte kunde användas i Story Mode. Hennes inkludering kom med en dedikerad Halo-tematiserad bana som hette Nassau Station. Den slutliga bossen, Alpha-152, var en icke-spelbar karaktär skapad från Kasumis DNA av vetenskapsmannen Victor Donovan som en del av DOATECs Project Alpha, och fungerade som den ultimata utmaningen i spelets storyläge.

Banbrytande onlinemöjligheter och community

Dead or Alive 4 var en pionjär för onlinespel i fightinggames. Det introducerade Avatarer och anpassningsbara Virtual World Lobbies, funktioner som var först i genren. Spelare kunde tjäna award points från att vinna onlinebataljer och spendera dem på tillbehör för sin Avatar och möbler till lobbyn, vilket möjliggjorde personligt uttryck inom spelets community.

Lobbysystemet tillät röst- och textbaserad chatt, vilket främjade ett socialt community kring de tävlingsinriktade matcherna. Detta innovativa tillvägagångssätt för onlineinfrastruktur gav spelet en förlängd livslängd och en plattform för spelare att koppla ihop sig, träna och tävla bortom lokal versus-spel. Kritiker på den tiden berömde onlineläget som en enorm förbättring och en innovativ funktion som satte en ny standard för konsolfighters, där vissa kallade Dead or Alive den enda konsolfightingserien med ett anständigt onlineläge vid den tiden.

Den tillgängliga demoversionen, släppt på Xbox Live i juli 2006, gav en begränsad smak av denna onlinefunktionalitet. Den tillät endast tillgång till Time Attack och Versus-lägen, fem banor och en handfull karaktärer inklusive Kasumi, Hayabusa, Brad Wong, Tina Armstrong, Eliot och La Mariposa, med många andra funktioner låsta.

Berättelse, miljö och karaktärsutveckling

Berättelsen i DOA4 kretsade kring det eskalerande kriget mellan Mugen Tenshin Ninja Clan och det korrupta megaföretaget DOATEC. Helena Douglas, som förlorat båda föräldrar till konspiration, tog över som DOATECs styrelseordförande för att bekämpa korruptionen inifrån. Den verkliga makten låg dock hos den illvillige vetenskapsmannen Victor Donovan, som utvecklade det ultimata mänskliga vapnet, Alpha-152, från Kasumis DNA i Bio Lab Core.

Hayate, nu ledare för Mugen Tenshin, samlade en styrka inklusive Ayane, Hayabusa och en motvillig Kasumi för att inleda ett slutligt anfall mot DOATECs primära högkvarter, de kolossala 999 meter höga Tri-tower-byggnaderna. Berättelsen vävde samman vägarna för nya och återvändande karaktärer mitt i detta kaos. La Mariposa avslöjade för Hayate att hon manipulerat honom till att attackera DOATEC för sin egen hämnd mot Donovan, som hon bar agg till för hennes inblandning i det tidigare Epsilon-projektet.

Nyckelkonfrontationer drev handlingen. Helena fick reda på att Christie var hennes mors mördare, vilket ledde till en hämndlysten strid. Bayman, också förrådd av Donovan, sökte sin egen hämnd och drabbade samman med Hayate. När ninjaanfallet utlöste Tri-towers självförstörelsesekvens kämpade Kasumi mot Alpha-152. I klimaxet försökte en förtvivlad Helena begå självmord på den brinnande helikopterplattan, men räddades i sista stund av Zack i en helikopter när tornen kollapsade.

Utveckling, släpp och arv

Utvecklat som en launch title för Xbox 360, mötte Dead or Alive 4 flera förseningar innan dess släpp den 29 december 2005, över en månad efter konsolens debut. Dess frånvaro vid lanseringen angavs av Famitsu Xboxs chefredaktör som en huvudfaktor bakom de långsamma initiala försäljningarna av Xbox 360 i Japan. Regissören Tomonobu Itagaki var djupt involverad, och berömdes i en intervju för att ha spenderat 99% av sin tid på utveckling och bara sovit 40 minuter över fyra dagar. Teknisk assistans tillhandahölls av företaget Blindlight.

Det var det första huvudspelet i serien som fick ett Mature-betyg från ESRB. Spelet hade licensierad musik från det amerikanska rockbandet Aerosmith, med "Eat the Rich" som öppningstema och "Amazing" som spelades under Helenas slutscenfilm och över eftertexterna. Det såg återutgivningar som Platinum Hits, Platinum Collection och Xbox Classics-utgåvor 2006 och 2007. År 2021 blev det digitalt tillgängligt på Xbox Live och bakåtkompatibelt på moderna Xbox-konsoler.

Spelet stöddes av olika merchandise, inklusive en dedikerad arkadkontroller tillverkad av Hori, ett officiellt soundtrack-CD släppt i Japan och flera guideböcker publicerade av Prima Games i Nordamerika samt av Famitsu Xbox, SoftBank och Enterbrain i Japan. Efter DOA4 fortsatte serien med Dead or Alive: Dimensions 2011 och Dead or Alive 5 2012.

Mottagande hos kritiker och kommersiellt

Dead or Alive 4 möttes av generellt gynnsamma recensioner, med aggregerade poäng på 85/100 på Metacritic och 85,49% på GameRankings. Famitsu i Japan tilldelade det en nästan perfekt 39 av 40. Kritiker berömde i stor utsträckning det förfinade fightingsystemet, den visuella presentationen och det nya onlineläget. IGN kallade det en fighter med subtila men signifikanta förändringar och ett onlineläge som rockar, och noterade att fightingsystemet var djupare och mer sofistikerat. GameSpot konstaterade helt enkelt att om du gillar fightinggames är DOA4 för dig, och lyfte fram dess utmärkta urval av fighters, fantastisk action och beroendeframkallande onlineläge.

Andra medier hyllade dess tekniska prestationer. Play Magazine konstaterade att de inte gör 3D-fighters vackrare och flytande, medan Gamerfeed kallade det så nära att vara felfritt att det är otroligt. Viss kritik fokuserade på karaktärsbalans och utnyttjbara drag, där 1Up.com noterade att dess brister i några nyckelområden förlamar dess livslängd på grund av otroligt obalanserade karaktärer. Kommersiellt var spelet en succé, med över en miljon sålda exemplar världen över i mitten av 2006, vilket bekräftade dess status som en stor release för Xbox 360 och fightinggame-communityt.