Pinocchio: Unstrung - En blodig ny tolkning av den klassiska sagan

Rhys Frake-Waterfield, som slog igenom med den kontroversiella Winnie the Pooh: Blood and Honey 2023, återvänder nu med ännu en skräckfilm baserad på en klassisk barnsaga. Pinocchio: Unstrung presenterar en mörk och blodig version av berättelsen om den livliga trädockan, och markerar ytterligare ett steg i regissörens uppbyggnad av ett eget cinematiskt universum med skräckversioner av älskade sagor.

En brutal saganatt

Handlingen i Pinocchio: Unstrung följer James som besöker sin farfar Geppetto och får en magisk docka vid namn Pinocchio. När dockan ger sig ut i världen väcks en skräckinjagande natur till liv. Pinocchios desperata längtan efter att bli en riktig pojke leder till en blodig jakt på hud, hår och kroppsdelar, uppmuntrad av en ondskefull version av Jiminy Cricket. Intrigen leker med originalberättelsen men tar den till nya, mörkare höjder med tydliga influenser från klassiska åttiotalsslashers.

Förbättringar från tidigare projekt

Jämfört med det kritikerrosade Blood and Honey visar Pinocchio: Unstrung tydliga tecken på förbättrad produktion. Det första som slår mig är att jäklar vad mycket som hänt sedan avgrundsdåliga Blood and Honey. Den gick upp på bio över hela världen och spelade in en del pengar, och det märks att budgeten denna gång räckt till mer än tidigare. Filmen har högre produktionsvärden, bättre specialeffekter och mer övertygande gore-effekter som visar kärlek till genren. Scenerierna känns inte extremt B och de datoranimerade effekterna håller oftast en högre standard än väntat.

Starkt skådespelarensemble

Richard Brake, känd från filmer som Barbarian och Batman Begins, gör en minnesvärd insats som Geppetto. Med sitt karakteristiska utseende och erfarenhet från många filmer lyckas han trots manusets begränsningar. Cameron Bell, som sett i TV-serien Silo, sköter sig bra i rollen som barnbarnet James. En av de största dragplåstren är Robert Englund, ikonen bakom Freddy Krueger, som lånar sin röst till den onda versionen av Jiminy Cricket. Överlag är skådespeleriet helt okej. Bättre än väntat, kanske.

Blandade manuskvaliteter

Filmen har dock sina brister, främst i manuset där dialogerna ibland känns som skrivna av en hormonstinn tonåring. Vissa karaktärers personlighetsförändringar, speciellt Pinocchio och Geppetto, känns tveksamma och forcerade. Det finns logiska luckor i berättelsen som kunde ha hanterats bättre. Men som en observatör påpekar: Jag väntar mig inget mästerverk och därför låter jag mig bara dras med. Det befriande med dialogen är ändå att den är rakt på sak, med ungdomar och Pinocchio själv som slänger ur sig svordomar utan filter.

Underhållning för skräckfans

Trots sina brister levererar Pinocchio: Unstrung exakt vad den lovar - en brutal, underhållande slasherversion av den klassiska berättelsen. Med högt tempo, kreativa dödsscener och oväntade komiska inslag som en mordisk docka på Facetime, håller filmen publiken engagerad under sina 80 minuter. Gore-effekterna är särskilt imponerande och visar en tydlig kärlek till genren. Slutscenen är en höjdpunkt som fångar filmens självironiska ton.

Trenden med mörka sagor

Pinocchio: Unstrung passar in i en växande trend där klassiska barnberättelser omvandlas till våldsamma skräckfilmer. Frake-Waterfield har redan annonserat flera liknande projekt, inklusive en film kallad Poohniverse: Monsters Assemble som verkar vara hans svar på Avengers. Det visar att det finns en publik för denna typ av omtolkningar, även om kvaliteten kan variera.

Vad detta betyder för skräckgenren

Pinocchio: Unstrung representerar både styrkor och svagheter i den aktuella vågen av sagobaserad skräck. Medan manuset fortfarande har utrymme för förbättringar, visar produktionen att Frake-Waterfields sagouniversum utvecklas både tekniskt och kreativt. För skräckfans som uppskattar ultravåld med en dos självironi finns det mycket att uppskatta här, även om filmen knappast kommer att vinna några prestigefyllda priser. Den lyckas dock med sitt primära mål - att underhålla med en unik och chockerande version av en välkänd saga, och visar att det finns potential i detta konstnärliga koncept.